Budgetmall & 50/30/20-regeln
En budget – det vill säga en enkel lista över dina inkomster och utgifter – är det snabbaste sättet att få koll på ekonomin. Här får du en gratis budgetmall i ord, en steg-för-steg-guide och hela tankesättet bakom 50/30/20-regeln, så att du kan lägga om vardagen och spara mer redan i nästa månad.
Senast uppdaterad: 2026-06-10.
Vill du räkna direkt? Använd vår gratis budgetkalkylator eller Konsumentverkets verktyg Budgetkalkylen. När budgeten väl är satt är nästa steg att kapa de fasta kostnaderna – jämför el, försäkring och lån hos Compricer så frigör du pengar varje månad.
Vad är en budget – och varför behöver du en?
En budget är helt enkelt en plan för hur pengarna ska räcka. Du skriver ner vad som kommer in (lön, bidrag, eventuella extrainkomster) och vad som går ut (boende, mat, räkningar, nöje, sparande). När allt står svart på vitt blir det tydligt var pengarna faktiskt tar vägen, och du ser snabbt vilka poster som går att ändra. Både Konsumentverket och Kronofogden lyfter fram budgeten som första steget för att få överblick – oavsett om du har gott om pengar eller behöver vända på varje krona.
Poängen är inte att snåla på allt, utan att medvetet bestämma vad pengarna ska användas till. Då slipper du den obehagliga känslan av att kontot tar slut innan månaden gör det.
50/30/20-regeln förklarad
50/30/20-regeln är en enkel tumregel för hur du kan fördela din inkomst efter skatt. Den delar upp pengarna i tre delar:
- 50 % – nödvändiga utgifter (behov). Saker du måste betala: boende, el, hemförsäkring, mat, transport och andra räkningar du inte kommer ifrån.
- 30 % – önskemål och nöjen. Sådant som gör livet roligare men som du klarar dig utan: restaurangbesök, shopping, streamingtjänster, resor och hobbyer.
- 20 % – sparande och amortering. Buffert, sparande till mål och extra amortering på lån och skulder.
Regeln är en utgångspunkt, inte en lag. Bor du i en dyr storstad kan boendet ensamt äta upp en stor del av de 50 procenten, och då får du justera. Det viktiga är principen: håll de nödvändiga utgifterna i schack, ha kul med en avgränsad del och se till att en bit alltid går till sparande.
| Del | Andel | Exempel vid 25 000 kr netto/mån | Vad ingår |
|---|---|---|---|
| Behov | 50 % | 12 500 kr | Boende, el, mat, försäkring, transport |
| Önskemål | 30 % | 7 500 kr | Nöje, shopping, restaurang, prenumerationer |
| Sparande | 20 % | 5 000 kr | Buffert, sparmål, amortering |
Siffrorna ovan är bara ett räkneexempel för att visa hur fördelningen ser ut – byt ut beloppen mot din egen nettoinkomst.
Så gör du en budget steg för steg
- Räkna ut alla inkomster. Utgå från nettobeloppet, det vill säga vad som faktiskt landar på kontot. Få med eventuella bidrag och extrainkomster.
- Lista de fasta kostnaderna. Hyra eller bolån, el, försäkringar, mobil, bredband och andra abonnemang som dras varje månad.
- Lägg till de rörliga kostnaderna. Mat, kläder, drivmedel, nöje och annat som varierar. Titta gärna på de senaste månadernas kontoutdrag för att få realistiska siffror.
- Räkna fram resultatet. Inkomster minus utgifter. Blir det överskott – bra, styr det mot sparandet. Blir det minus behöver du justera.
- Sätt sparmål och justera. Bestäm hur mycket som ska gå till buffert och mål, och flytta gärna pengarna automatiskt samma dag som lönen kommer.
Konsumentverkets referensvärden
Vet du inte vad en post „borde” kosta? Konsumentverket räknar varje år ut beräknade hushållskostnader (uppdaterade för 2026) som du kan jämföra med. Tänk på att de bara är exempel och täcker ungefär 40 procent av utgifterna – stora poster som boende, resor, tandvård och medicin ingår inte. Använd dem som riktmärke, inte som facit.
Vanliga budgetposter att få med
En budget blir bara så bra som det du fyller i. Glöm inte de poster som är lätta att missa:
- Boende: hyra eller bolån, avgift, hemförsäkring och el.
- Mat och hushåll: matvaror, hygienartiklar och förbrukningsvaror.
- Transport: kollektivtrafik, drivmedel, försäkring och service.
- Abonnemang: mobil, bredband, streaming och appar – ofta här de bortglömda kronorna gömmer sig.
- Sparande och buffert: behandla det som en räkning till dig själv.
- Oregelbundna utgifter: jul, presenter, semester, glasögon och tandläkare.
Månadsbudget eller årsbudget?
De flesta gör en budget per månad eftersom de flesta räkningar dyker upp månadsvis. Problemet är att en ren månadsbudget lätt missar de kostnader som bara kommer någon gång om året – försäkringspremier, bilbesiktning, julklappar och semestern. Lägg därför gärna en årsbudget ovanpå månadsbudgeten: summera de årliga utgifterna, dela på tolv och avsätt en tolftedel varje månad. Då står du inte plötsligt med en stor räkning utan täckning.
Följ upp – annars rinner budgeten ut i sanden
En budget som ligger orörd i en låda gör ingen nytta. Stäm av den mot verkligheten en gång i månaden: jämför vad du planerade med vad det faktiskt blev, och justera posterna som spårade ur. Välj ett verktyg som är enkelt att fylla i – ett kalkylark, en app eller en färdig mall – så att tröskeln för att hålla igång är låg.
Ser du att de fasta kostnaderna är för höga är det där den största besparingen ofta finns. Det är enklare att sänka en räkning en gång än att snåla på vardagen varje dag. Jämför dina avtal hos Compricer och se över hur du sänker dina räkningar för att frigöra utrymme i budgeten.
Snabbstart: kom igång på 20 minuter
Öppna ett kalkylark eller vår budgetkalkylator, skriv in din nettoinkomst längst upp, lista alla fasta kostnader, lägg till de rörliga och räkna ut differensen. Sikta sedan mot 50/30/20 och flytta minst en post från „önskemål” till sparande. Klart – nu har du en budget att utgå från.
Frigör pengar till sparandet
De största besparingarna finns ofta i el, försäkring och lån. Jämför dina avtal gratis och lägg mellanskillnaden i budgetens sparpost.
Fortsätt spara
- Alla våra guider om att spara pengar
- Spara till en buffert
- De bästa spartipsen
- Spara pengar i vardagen
- Gratis tjänster och verktyg
Vanliga frågor
Vad innebär 50/30/20-regeln?
Att du fördelar din inkomst efter skatt på tre delar: 50 procent till nödvändiga utgifter som boende, mat och räkningar, 30 procent till önskemål och nöjen, och 20 procent till sparande och amortering. Det är en tumregel som du anpassar efter din situation.
Var hittar jag en gratis budgetmall?
Du kan använda vår egen budgetkalkylator, ett vanligt kalkylark eller Konsumentverkets verktyg Budgetkalkylen, som är en kostnadsfri digital budgetmall. Det viktiga är att mallen är enkel att fylla i så att du orkar hålla den uppdaterad.
Hur ofta ska jag följa upp budgeten?
Stäm av budgeten minst en gång i månaden. Jämför det du planerade med vad det faktiskt blev och justera de poster som inte stämmer. En budget är ett levande dokument, inte något du sätter en gång och glömmer.
Vad är skillnaden mellan månadsbudget och årsbudget?
En månadsbudget täcker de återkommande månadskostnaderna, medan en årsbudget fångar de utgifter som bara kommer någon gång om året, som försäkringar, semester och julklappar. Bäst är att kombinera dem: dela årskostnaderna på tolv och avsätt en del varje månad.